Den författarteknik som fått namnet Ranskrift utvecklades i Ransäter i Värmland hösten 1970 av Georg Lidström och jag själv.
Tekniken uppfanns visserligen i Stockholm sommaren 1970, men det var under kulna höstkvällar på Geijerskolan som den nådde sin fulla blomning.
Som i allt författarskap gäller det först och främst att ha ett öppet sinne, att vara mottaglig, men här är det två (eller fler) sinnen som skapar gemensamt.
Det går till så här:
- en utses att föra pennan (och låt mig här poängtera det nödvändiga i att det är just en penna)
- någon startar processen genom att säga det första ordet
- den andre fyller på med nästa ord
- därefter bollas orden mellan deltagarna så att vartannat ord sägs omväxlande tills berättelsen är klar.
Låt mig ge några korta exempel:
Novellen "På tal om svart" börjar sålunda:
"På Islands högsta topp ser allting svart ut, till och med solen strök natt över Krenja".
Svårfunnet utan denna speciella teknik.
"Agathas sista ord" slutar med konklusionen:
"Lämna ditt stoft i en annans lidande och du skall dela hennes bot".
Detta djupsinniga citat ser mer homogent ut, inte sant?
Morbida formuleringar som: "Tändsticksbög var Nalle Skötkonung", "Moster spydde ner proster" och "Bödeln av Lipton styckade upp ännu en riddare" är exempel på hur ekipaget kan tvingas att sladda sig ur ganska tvära kurvor.
Det gäller dock att inte låta sådana "snedsprång" lägga hinder i vägen.
Den här artikeln är avsedd att uppmuntra läsarna att genom Ranskrift utveckla sina relationer och sin kreativitet.
Friskt vågat - hälften vunnet!
3 kommentarer:
Jag har för tillfället ingen att bolla orden med, så jag får välja samtliga själv. "Välkommen till cyberrymden Nisse!" Dessutom tack för alla korsordstips. Ernest hade redan satt sitt namn på pränt, och sedan prosten degraderats till prior så kom den övre delen på plats. Vi ser fram mot ytterligare alster på denna svarta blogg.
He he, det var trevligt att hitta dig här morbror!
Jag och farsan skrev lite ranskrift via Skype:
Vi skulle ju kunna ranskriva på bloggen..... jag börjar med: När ska någonsin en liten marulk kunna simma upp till vår tända brasa? Kanske någon där bland kakelugnarna vill upplysa rummet eller garderoben som känner Nils sombrero.
Det var allt från oss!
själv gjorde jag ranskrift tillsammans med google, och det blev så här: En juniperus den globala skolan internationellt. Riksdagen 100 år, kulturbäraren folkets hus vid mora verkstad.
/anders
Skicka en kommentar